Varför biter jag mig hela tiden i tungan?

Biter du dig i tungan men vet inte varför? Det händer så snabbt att du undrar hur i hela världen du inte såg det här komma. Finns det något du kan göra för att förhindra att din tunga kommer i vägen för dina tänder? Tja, det är dags att få några svar.

Tungebitning är ett vanligt problem som sker av misstag och, ja, det gör ont. Aj! Den plötsliga, skarpa smärta du känner är resultatet av att dina tänder sjunker in i tungans mjuka känsliga vävnad. Graden av smärta och mängden blödning beror på hur allvarlig skadan är. Ett litet snitt eller sår blöder normalt lite och läker av sig självt, vanligtvis inom en vecka. Det finns dock tillfällen då du kan behöva medicinsk behandling.

Men även om tungbettning kan förekomma i olika situationer menar vetenskapliga forskare att den bakomliggande orsaken är en kortslutning i hjärnan. När du fortsätter att läsa får du veta vilken roll hjärnan spelar vid tungbettning, hur du kan behandla tungbettning hemma, när du ska söka läkarvård och hur du undviker att bita dig i tungan.

Varför biter du dig i tungan?

Människor biter sig i tungan när de tuggar kraftigt, pratar, biter på naglarna, idrottar, när de sover, faller eller råkar ut för en bilolycka, när de utsätts för svår stress eller efter att ha fått tandbedövning. Det verkar dock som om de flesta människor slutar med att oavsiktligt sänka tänderna i tungan när de tuggar, även omedvetet tuggande. Och det finns en bra förklaring till detta.

Tänderna, tungan och käken är alla en del av en struktur som kallas munnen eller buccalhålan. De arbetar tillsammans på ett systematiskt sätt för att du ska kunna bita, tugga och tala. Det finns dock tillfällen då den smidiga funktionen störs vilket leder till ett tungbett.

Några forskare från Duke University bestämde sig för att utföra en sofistikerad spårningsteknik på möss för att förstå hur människans hjärna samordnar rörelserna hos musklerna i käkarna och tungan när man tuggar. De förklarade att det finns en uppsättning premotoriska neuroner som hjälper käkarna att öppna sig och tungan att sticka ut (sticka ut).

Det finns också en annan uppsättning motoneuroner som hjälper till att stänga käken och dra tillbaka (dra in) tungan. Ibland missförstår dessa sammankopplade neuroner varandra och gör att du stänger käkarna innan tungan får en chans att flytta sig helt ur vägen. Resultatet blir ett otäckt tungbett.

Andra orsaker eller riskfaktorer till tungbettning

Barn är mer benägna att bita sig i tungan eftersom de är mer aktiva än vuxna. Men även om det är normalt att råka tugga på tungan då och då, är frekventa tungbett vanligtvis kopplade till underliggande problem, till exempel att tungan trycker på tungan som orsakas av felställda käkar och tänder.

• Felställda tänder: Tänderna fungerar inte som de ska om de är felställda och kan leda till tungbett när man talar eller tuggar. Exempel på felställningar är överbett, korsbett, underbett, öppna bett och trånga tänder. Enligt Healthline måste den nedre tandraden vara i linje för att skydda tungan från att bli biten.

Dysfunktion som orsakar spasmer i ansikts- eller käkmusklerna ökar också risken för tungbett. Det kan till exempel sluta med att människor biter sig i tungan när de sover eller under ett anfall. Nattligt tungbett är relativt vanligt och kan härröra från något allvarligare, till exempel:

• Sömnbruxism: Bruxism, även känt som tandgnissling, är ett tillstånd som gör att man omedvetet eller ofrivilligt gnisslar och biter ihop tänderna. De vanligaste orsakerna är stress, ångest och sömnapné. Bruxism kan också uppstå när du är vaken (vaken bruxism).
• Nattliga anfall (epilepsi): Anfall får ansiktsmusklerna att dra ihop sig och vrida sig våldsamt. Detta gör att den person som upplever anfallet ofrivilligt biter sig i tungan. En vårdare för ibland in ett föremål, till exempel en sked, i personens mun för att hindra personen från att bita sig i tungan. Läkare varnar dock för denna metod eftersom föremålet kan leda till allvarliga skador på personens tänder eller tandkött eller till och med kvävning.
• Rytmisk rörelsestörning: Denna störning är vanlig hos barn men drabbar även vuxna. Den kännetecknas av plötsliga rörelser under sömnen såsom ryckningar i nacken eller huvudet. De ryckiga rörelserna kan resultera i tungbett.

Vad kan du använda hemma för att behandla dina tungbett?

Tungskador som orsakas av att man biter sig fast är sällan allvarliga och kan behandlas hemma. Följande är en guide för att kontrollera blödningen, minska svullnaden och hjälpa till att läka såret:

• Skölj munnen med rumstempererat vatten. Genom att skölja kan du se var såret ligger och avgöra hur allvarligt det är.
• Med hjälp av en ren, ren trasa eller steril gasbinda trycker du ner på såret i cirka fem minuter.
• Vid behov kan du linda in krossad is i trasan för att hjälpa till att kontrollera svullnaden. (Undvik att lägga is direkt på tungan).
• Du kan skölja munnen med varmt saltvatten två till tre gånger om dagen för att lindra smärta och förebygga infektion. Gör saltlösningen med 1 kopp vatten och 1 tesked salt.
• Om det är ditt barn som har en bitande tunga, kom ihåg att bära handskar innan du tar hand om skadan. Om du gör det kan du förebygga infektioner.

Seriösa tungbett

Tungbett till följd av en bilolycka eller idrottsskada är vanligtvis allvarligare och kan blöda överdrivet mycket. I sådana fall räcker det kanske inte med hemvård. Ett tungbett anses vara allvarligt om snittet, såret eller skrapet är längre än 2 centimeter eller om blödningen fortsätter efter 15 minuters tryckning. Du bör överväga att få medicinsk hjälp i dessa fall.

Du kan behöva sys och mediciner om skadan är allvarlig. Det kan också ta flera veckor eller månader innan den läker helt och hållet. Här är några andra fall där du bör söka omedelbar läkarvård:

• Smärtan är långvarig eller svår
• Blödningen är kraftig
• Du får feber (ett tecken på infektion)
• Tungan är röd eller svullen eller känns varm
• .
• Du märker röda ränder eller pus på tungan
• Din tunga verkar synligt deformerad eller en bit saknas

När bör du uppsöka en tandläkare eller läkare för att du biter dig i tungan?

Du vet redan varför det är viktigt att söka läkarvård vid allvarliga tungbett. Du bör också överväga att uppsöka din tandläkare eller läkare under följande omständigheter:

• Frekventa tungbett: Om du ofta tuggar på tungan kan den få smärtsamma sår eller sår. Din tunga kan också se ut att vara skrovlig på ytan eller runt sidorna.
• Sömnstörningar: Din läkare kan ordinera behandlingar för att förhindra att tungan biter i samband med problem som rörelsestörningar i sömnen, stress eller sömnapné.
• Tandgnissling: Kontakta din tandläkare om du brukar gnissla med tänderna under dagen eller natten. Din tandläkare kan rekommendera en oral anordning, till exempel ett nattskydd, för att hålla tänderna borta från tungan under sömnen. För att få en perfekt passform tar din tandläkare avtryck av dina tänder och skapar en form. Formen skickas sedan till ett tandläkarlaboratorium som tillverkar ett skräddarsytt tandskydd som passar dina tänder och ditt bett.
• Tändernas felställning: Om din tandläkare konstaterar att dina tänder eller käkar är felställda kan han eller hon rekommendera tandställning för att korrigera felställningen. Detta bidrar till att minska problem som att tungan trycker ut och biter sig fast.
• Anfall: Om ditt nattliga tungbettande beror på anfall kan din läkare ge dig mediciner för att minska frekvensen och svårighetsgraden av dina anfall. Ju effektivare behandlingen är, desto mindre är risken för att du biter dig i tungan.

Hur du förhindrar att du biter dig i tungan

Du kanske inte kan förhindra att du biter dig i tungan som sker oavsiktligt på grund av en förväxling av hjärnans signaler. Här är dock några åtgärder som du kan vidta för att undvika skador när du äter och när du sover:

• Tugga långsamt: Det är troligare att du biter dig i tungan om du tuggar ner maten i all hast eller när du äter varm eller kall mat. Låt maten svalna eller värm kall mat innan du äter och ät i små bitar. Du bör också undvika att tugga kraftigt och att prata medan du tuggar.
• Undvik hårda livsmedel: Om du biter på hårda livsmedel som is och godis kan du bli mer benägen att skada tungan. Detta beror på att hårda livsmedel stör hjärnans sensoriska och koordinerande funktioner när du biter och tuggar.
• Bär tandskydd: Investera i ett tandskydd för att skydda dig mot skador, särskilt om du idrottar. Idrottare som utövar kontaktsporter löper större risk att skada tänderna, tungan eller tandköttet om de inte bär tandskydd.
• Minska stressen: Stress är en viktig orsak till att tungan biter sig fast i samband med nattlig bruxism. Genom att hantera stress under dagen kan du kanske minska risken för att gnissla tänder och bita i tungan.

Sluttliga tankar

Att bita i tungan verkar vara en normal livshändelse för både barn och vuxna. Ja, det är smärtsamt! Skadan är dock lindrig i de flesta fall och kan behandlas hemma. Kom bara ihåg att övervaka såret för överdriven blödning och symtom på infektion.

Det bästa du förmodligen kan göra är att vara uppmärksam på dåliga vanor som att prata samtidigt som du tuggar, bita på naglar, tugga på hårda livsmedel och gnissla med tänderna. Slutligen, kom ihåg att bära tandskydd och ta din medicin för underliggande problem som anfall och sömnapné.